Ett mått på förmågan att finansiera det gemensamma är försörjningskvoten. Detta är det antal personer varje individ i yrkesverksam ålder måste försörja, inklusive sig själv. fler i åldrarna 20-64 fram till innebär att % av de nya malmöborna är i yrkesverksam ålder. Om vi räknar på de nya malmöborna utan att ta hänsyn till befintlig befolkning så är försörjningskvoten . Försörjningskvoten är betydligt högre bland de nya Malmöborna och framförallt under de närmaste 10 åren. Därefter sker ett något större relativt tillskott i de yrkesaktiva åldrarna, men kvoten är fortfarande betydligt högre än i den befintliga befolkningen. Att en relativt stor del av tillväxten sker i de icke yrkesverksamma åldrarna innebär att dagens försörjningskvot på 1.6 väntas öka till , enbart baserat på befolkningens åldersfördelning. Nedan håller vi den nuvarande befolkningen konstant och simulerar vad som händer när befolkningstillväxten läggs till.

	Befolkning 2014	Tillskott 2015-	Befolkning
0-100 år
20-64 år
Andel 20-64 år	%	%	%
Försörjningskvot	*
Vikt	%	%	100%

* jfr 2014: Stockholm 1.56, Göteborg 1.58, Sverige 1.73

Andelen i yrkesaktiv ålder är ett trubbigt mått, på så sätt att alla som kan lönearbeta också antas göra det. När vi justerar för sysselsättningsgrad blir den uppskattade försörjningsbördan betydligt högre. För närvarande är % av alla malmöbor sysselsatta (2013). Om vi antar att sysselsättningsgraden bland de nya invånarna förändras med % (=%) kommer den justerade försörjningsbördan att vara , att jämföra med dagens .

	Befolkning 2014	Tillskott 2015-	Befolkning
0-100 år
20-64 år och förvärvsarbetande
Sysselsättningsgrad	%	%	%
Justerad andel	%	%	%
Justerad kvot	*

* jfr 2013: Stockholm ., Göteborg ., Sverige .

Den stora skillnaden mellan de två räknesätten understryker sysselsättningens vikt för att uppskatta den faktiska försörjningsbördan. Befolkningsprognosen säger något om antal individer i respektive ålder vid ett givet årsskifte, men andra slutsatser om befolkningens sammansättning kräver sekundära uppgifter och antaganden. Män lönearbetar i något högre utsträckning än kvinnor (61% resp. 56%)* och skillnaderna är stora mellan åldersgrupper, där 20-24åringar lönearbetar minst och 45-54åringar mest (58% resp. 84%).

Som enskild variabel är också geografiskt ursprung mycket utslagsgivande. Bland sverigefödda är förvärvsfrekvensen högst med 82% medan den bland de med afrikanskt födelseland är ungefär hälften, 45%. Självklart är det så att både kön, ålder och etnicitet får sin förklaringskraft av att de samvarierar med andra faktorer. Att invandringen ur olika grupper har skett av olika skäl och varierat över tid påverkar också skillnaderna mellan arbetstagare av olika etnicitet. Högst är förvärvsfrekvensen bland dem som invandrade på 80- och 90-talen (cirka 65%), något lägre för nytillkomna på 2000-2009 (knappt 56%) och lägst bland dem som invandrat sedan 2010 (37%).

* Dessa och efterföljande andelar gäller riket som helhet 2013, men mönstren går igen på lokal nivå. Alla siffror finns att hämta i SCB:s öppna statistikdatabas.
** För en historisk och teoretisk genomgång av samhällets ekonomiska omdaning och hur den påverkat förutsättningarna för integration, se t ex Stigendal (2012), De två kunskapsstäderna (diskussionsunderlag för Malmökommissionen).

Vidare information:

Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2013 - en översikt

Stadskontorets vårrapport 2009: Tema Tillväxt och Skattekraft

I Boverkets rapport Behov av bostadsbyggande görs en prognos över det regionala bostadsbehovet under perioden 2015-2025. För att skatta detta behov använder Boverket den så kallade hushållskvotsmetoden, som utgår från befolkningstillväxt och åldersspecifika hushållskvoter. Grundläggande antaganden är för det första att varje hushåll behöver en bostad, för det andra att antalet hushåll beror av befolkningens ålderssammansättning. Hänsyn tas också till rivningar och lediga lägenheter. Därutöver behövs en så kallad bostadsreserv för att bostadsmarknadens ska fungera. Den är ett överskott som antas vara 1 % av befintligt bostadsbestånd.

Åldersgrupp	Hushållskvot	Hushåll/person (=1/kvot)
15-19
20-24
25-34
35-44
45-54
55-64
65-69
70-74
75-79
80-
Summa	-	-

Befolkningsförändring
*
Hushållskvoter
=
Hushållsförändring
+	+
Rivning av befintligt bestånd	lägenheter årligen * år =
-
Lediga lägenheter
+
"Bostadsreserv", 1% av bef. bestånd**
=
Förväntat byggbehov -

Det demografiskt drivna bostadsbehovet - beräknas till färdigställda lägenheter. Fördelat på år motsvarar det en byggtakt på cirka lägenheter/år varav de första behöver vara inflyttningsklara från och med 1 januari . Under de senaste 10 åren har det i snitt byggstartats nära 1300 bostäder i Malmö. Detta motsvarar det marknadsdrivna bostadsbyggandet. För att producera bostäder i takt med den förväntade befolkningstillväxten krävs ytterligare lägenheter per år. Detta är utan hänsyn till befintlig befolkning och det underskott som redan finns.

* Behov av bostadsbyggande, Boverket 2015.
** Bostadsbestånd i Malmö 2014 enligt SCB: 154 900, varav 26 500 småhus, 119 800 flerbostadshus, 5 600 specialbostäder och 3 000 övriga hus. Tabell.

Mellan och förväntas fler barn i grundskoleåldrarna i Malmö. Av dessa tillhör f-6, det vill säga 6-12 år, varav är i åldrarna 6-9 år och är 10-12 år. Därutöver tillkommer nya 13-15-åringar. Grundskoleförvaltningen räknar med cirka 525 och 675 elever per skola vid nybyggnation av skolor för f-6 respektive högstadiet.

Befolkningstillväxten motsvarar då:
fler barn 6-12 år × elever per skola = f-6-skolor
fler barn 13-15 år × elever per skola = högstadieskolor
= totalt nya grundskolor.

Nuvarande antal elever per lärare är 12,3.
fler barn i åldrarna 6-15 år × elever per lärare skapar ett behov av lärare.

Givet en klasstorlek på elever per lärare för f-6 och elever per lärare på högstadiet motsvarar ökningen i grundskoleåldrarna:
fler f-6-klasser och
fler högstadieklasser
= totalt grundskoleklasser.

De demografiska förändringarna...

Åldersgrupp	Förändring -
0
1-5
6-15
16-19
20-64
65-79
80-100

Nya malmöbor 2015-2040